Diskriminering på grund av övertygelse i den grundläggande utbildningen

15.5.2026 Dis­kri­mi­ne­rings- och jäm­ställd­hets­nämn­den

Den sökande hade varit elev i lågstadiet 2018–2024 och i högstadiet sedan hösten 2024. På vårfesterna i lågstadiet hade man åtminstone 2022 och 2024 sjungit sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer … (nedan sommarpsalmen) och övat psalmen före festerna. Skolan hade inte på förhand informerat vårdnadshavarna om att festen innehöll religiösa inslag och således hade elevens vårdnadshavare inte haft möjlighet att be skolan genomföra specialarrangemang, t.ex. att göra det möjligt för eleven att avlägsna sig under den tid det religiösa inslaget framfördes. Skolan borde ha agerat på så sätt redan tidigare till exempel enligt Utbildningsstyrelsens anvisningar.

I högstadiet ingick stycket Sparven om julmorgonen i julfestens program 2024. Skolan hade inte informerat om stycket och sökanden hade inte haft möjlighet att avlägsna sig under den tid stycket framfördes.

Nämnden ansåg att sökanden hade diskriminerats på grund av övertygelse. Nämnden konstaterade att skolans gemensamma fester ska ordnas gemensamt för alla och så att alla kan delta i dem oberoende av övertygelse. Ett enskilt religiöst inslag som hör till den finländska kulturtraditionen och som hänvisar till den evangelisk-lutherska religionen på skolans gemensamma fest, t.ex. på en vårfest, medför dock inte ensamt en presumtion om diskriminering av en elev som hör till något annat religionssamfund eller som inte hör till något religionssamfund. En vårfest som är avsedd för alla med ett enskilt religiöst inslag kan emellertid vara ordnad på ett sätt som diskriminerar elever som hör till något annat än det evangelisk-lutherska religionssamfundet eller som inte hör till något religionssamfund. När man bedömer om det uppstår en presumtion om diskriminering är det enligt nämnden särskilt viktigt hur festarrangemangen i verkligheten genomförts vad gäller de religiösa inslagen som strider mot elevens religion eller övertygelse och som i sig på ett godkänt sätt har inkluderats i festen. I bedömningen kan man hänvisande till Utbildningsstyrelsens anvisning även beakta förhandsinformation till eleverna och deras vårdnadshavare om festernas innehåll, helhetsarrangemangen som avser festprogrammet, eventuella specialarrangemang för enskilda elever som genomförts på elevens eller vårdnadshavares begäran samt följderna av dessa för eleven.

I det ärende som ska avgöras hade lågstadiet inte på förhand meddelat elevernas vårdnadshavare om att vårfesten innehöll ett religiöst inslag och således hade den sökandes vårdnadshavare inte möjlighet att be skolan genomföra specialarrangemang, t.ex. att göra det möjligt för sökanden att avlägsna sig under det religiösa inslaget. Förfarandet var detsamma i högstadiet.

Nämnden förbjöd upprepad diskriminering av sökanden och förelade svarandestaden ett vite på 10 000 euro för att förstärka sitt förbudsbeslut. Nämnden rekommenderade också att svaranden betalar sökanden 2 500 euro i gottgörelse. Nämnden ansåg vidare att staden försummat sin skyldighet att främja likabehandling när den inte i tillräcklig utsträckning hade försäkrat sig om att skolorna tillämpar givna anvisningar, så att de vid anordnandet av gemensamma fester även garanterar likabehandling av elever som inte hör till det evangelisk-lutherska religionssamfundet.