Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens pressmeddelande 4/2021
Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens avgöranden om försummelse av rimliga anpassningar vid anordnandet av en nätbankstjänst, tillgängligheten av en nätbutik, diskriminering på grund av hälsotillstånd samt brott mot förbudet mot repressalier.
En bank hade förnekat rimliga anpassningar för en sökande med hörsel- och synnedsättning när banken under flera år inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att genomföra rimliga anpassningar så att sökanden skulle kunna använda nätbanken
Sökanden med hörsel- och synnedsättning ansåg att hen hade blivit diskriminerad i och med att hen inte har kunnat använda nätbanken självständigt sedan 2016 eftersom nätbanken inte fanns i en för sökanden tillgänglig form. Enligt svarandens syn är användningen av tjänsten trots vissa tillgänglighetssvårigheter emellertid inte så problematisk att sökanden skulle uteslutas från denna tjänst.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att bristfällig tillgänglighet kan innebära ett hinder för åtkomsten till öppna tjänster och därmed utgöra diskriminering oberoende av när kraven i lagen om digitala tjänster har börjat gälla för svaranden.
Nämnden konstaterade att försummelsen att uppfylla tillgänglighetskraven inte automatiskt leder till en presumtion om diskriminering. Å andra sidan kan det vara fråga om diskriminering även om tillgänglighetskraven är uppfyllda. Således fick nämnden bedöma ansökan ur diskrimineringslagens perspektiv med beaktande av sökandens individuella omständigheter.
Nämnden ansåg att det i ärendet inte gick att uppnå fullkomlig säkerhet om den exakta tillgänglighetsnivå som sökanden hade behövt sedan 2016. Sökandens möjlighet att obehindrat använda nätbanken påverkades åtminstone delvis av sökandens webbläsare och hjälpmedel. Nämnden ansåg med beaktande av Synskadades förbund rf:s utlåtande att personer med hörsel- och synnedsättning har flera alternativ för användningen av nätbanken med olika webbläsare och hjälpmedel. Nämnden ansåg att det är brukligt att man behöver byta till exempel webbläsare beroende på tjänst och tjänsteleverantör, eftersom teknologier de använder är olika. Alla svarandens kunder behöver tidvis anpassa sig till nya tjänster som genomförs på olika sätt. I dessa fall kan kunderna behöva byta webbläsare eller lära sig använda nya användargränssnitt.
Å andra sidan kontaktade sökanden svaranden om bättre tillgänglighet till nätbanken redan år 2016 och lämnade då även in en ansökan till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden. Ärendet ledde då till förlikning som enligt svaranden innebar att banken ska utveckla sin mobilbank och nätbank så att de skulle vara utan hinder och tillgängliga för personer med hörsel- och synnedsättning senast vid slutet av andra kvartalet år 2018. Detta uppfylldes emellertid inte.
Svarandens nätbankstjänst ska på samma sätt som andra tjänster vara tillgänglig för personer med funktionshinder. Nämnden ansåg att sökanden har haft ett behov av rimliga anpassningar för att kunna ta del av tjänsten. I ärendet skulle det bedömas huruvida genomförandet av anpassningar skulle vara rimligt för svaranden och huruvida svarandet i ärendet hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att genomföra rimliga anpassningar för sökanden. Nämnden konstaterade att svaranden är en betydande aktör och att svarandens ekonomiska ställning är bra för att genomföra anpassningarna samt att svaranden även har en lagstadgad skyldighet att anordna grundläggande banktjänster för sökanden på lika villkor som för andra.
Svaranden hade inte börjat utreda varför sökanden inte har kunnat använda tjänsten eller inlett närmare kommunikation med sökanden om ärendet eller säkerställt ett sätt för sökanden att självständigt använda nätbanken. Nämnden ansåg att svaranden inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder i ärendet eller utrett rimliga anpassningar som skulle lämpa sig för och vara nödvändiga för sökanden.
Svaranden lade inte fram någon detaljerad utredning om hurdana åtgärder som skulle behövas för att nätbanken skulle bli tillgänglig för sökanden. Nämnden ansåg att de nödvändiga åtgärderna för att förbättra tillgängligheten för sökanden inte skulle ha varit orimliga för svaranden att vidta. I ärendet fanns det inget skäl att anta att anpassningarna skulle orsaka svaranden orimliga kostnader. Dessutom kan åtgärderna gagna även andra av svarandens kunder.
Även bestämmelserna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om tillgängligheten till digitala tjänster samt skyldigheten att inleda kommunikation med sökanden om behovet av rimliga anpassningar skulle tas i beaktande i ärendet. Nämnden konstaterade dessutom att en person med funktionsnedsättning inte har någon skyldighet eller rätt att själv fastställa hur rimliga anpassningar ska genomföras.
Som helhet bedömt ansåg nämnden att svaranden hade förnekat sökanden rimliga anpassningar i och med att svaranden under flera år inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att genomföra rimliga anpassningar och därmed säkerställt att sökanden kan använda nätbanken. Nämnden förbjöd svaranden att fortsätta med eller att upprepa sitt diskriminerande förfarande mot sökanden.
(Ej lagakraftvunnet)
Tillgängligheten av en nätbutik förutsatte inte att man använder ett visst programmeringsspråk och kunde genomföras på flera olika sätt
En sökande med hörsel- och synnedsättning ansåg att hen hade blivit diskriminerad eftersom hen inte längre kunde köpa en tågbiljett på svarandens webbplats eftersom webbplatsen inte fanns på en för sökanden tillgänglig form. Svaranden konstaterade att det faktum att dess webbplats inte fungerar utan programmeringsspråket JavaScript är lika för alla användare och ställer inte på något sätt personer med synnedsättning i en ofördelaktigare ställning än andra. Enligt svaranden hade sökanden haft andra sätt att erhålla svarandens tjänst. Svaranden konstaterade att dess webbplats nuförtiden uppfyller tillgänglighetskraven.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att bristfällig tillgänglighet kan innebära ett hinder för åtkomsten till öppna tjänster och därmed utgöra diskriminering oberoende av när kraven i lagen om digitala tjänster har börjat gälla för svaranden. Försummelsen att uppfylla tillgänglighetskraven leder inte automatiskt till en presumtion om diskriminering. Å andra sidan kan det vara fråga om diskriminering även om tillgänglighetskraven är uppfyllda. Således fick nämnden bedöma ansökan ur diskrimineringslagens perspektiv med beaktande av sökandens individuella omständigheter.
Nämnden ansåg att användningen av JavaScript inte utgör ett hinder för tillgängligheten i ärendet och inte utgör diskriminering. Det är möjligt att genomföra tillgänglighet med flera olika tekniker.
Nämnden ansåg att det i ärendet inte gick att uppnå fullkomlig säkerhet om den exakta tillgänglighetsnivå som sökanden hade behövt. Sökandens möjlighet att köpa en tågbiljett på svarandens webbplats har åtminstone delvis påverkats av sökandens webbläsare och hjälpmedel. Nämnden ansåg med beaktande av Synskadades förbund rf:s utlåtande att personer med hörsel- och synnedsättning har flera alternativ för användningen av webbplatsen med olika webbläsare och hjälpmedel. Nämnden ansåg att det är brukligt att man behöver byta till exempel webbläsare beroende på tjänst och tjänsteleverantör, eftersom teknologier de använder är olika. Alla svarandens kunder behöver tidvis anpassa sig till nya tjänster som genomförs på olika sätt.
I dessa fall kan kunderna behöva byta webbläsare eller lära sig använda nya användargränssnitt. Det var möjligt för sökanden att byta webbläsare eller hjälpmedel. I ärendet hade det inte framhållits att dessa byten skulle vara orimliga.
På basis av regionförvaltningsverkets utlåtande medförde bristerna på svarandens webbplatsvissa utmaningar för användare med hörsel- och synnedsättning. Nämnden ansåg att på basis av utlåtandet var bristerna dock inte sådana som helt skulle utesluta sökanden från svarandens tjänst.
Svaranden framhöll även flera olika sätt med vilka sökanden kan köpa en tågbiljett av svaranden. Nämnden ansåg att sökanden inte förhindrades från användning av svarandens tjänst och att sökanden därmed inte har haft något behov av anpassningar för att kunna erhålla tjänsten. Som helhet bedömt ansåg nämnden att objektivt bedömt fanns det inte något skäl i ärendet att anta att svaranden hade behandlat sökanden i strid med förbudet mot diskriminering i 8 § i diskrimineringslagen genom att förneka sökanden rimliga anpassningar. Nämnden avslog ansökningen.
(Ej lagakraftvunnet)
Nekande av ett specialsimningskort som staden beviljar och som berättigar till rabatt till en person som på basis av sitt hälsotillstånd befann sig i en jämförbar situation utgjorde diskriminering
Staden X beviljade specialsimningskort som berättigar till rabatt till bröstcancerpatienter, men inte till personer som återhämtar sig från en annan typ av cancer.
Sökanden hade insjuknat i cancer och till följd av sjukdomen lidit av svullnad i de nedre extremiteterna. Sökanden ansåg att hen hade blivit utsatt för direkt diskriminering på grund av hälsotillstånd när hen inte beviljades ett specialsimningskort och därmed hade hen utan grund missgynnats jämfört med personer som opererats för bröstcancer i en situation där hen skulle ha likadan medicinsk nytta av specialsimningskortet som personer som opererats för bröstcancer.
Enligt de expertutlåtanden som sökanden lämnat in är situationen av personer som opererats för bröstcancer och patienter som lider av svullnad i de nedre extremiteterna analog, och särskilt patienter som lider av svullnad i de nedre extremiteterna har nytta av vattengymnastik.
Sökanden yrkar att diskriminerings- och jämställdhetsnämnden förbjuder staden X att fortsätta med eller upprepa detta förfarande som diskriminerar mot sökanden på grund av sökandens sjukdom genom att utesluta sökanden från specialsimningskortförmånen och att diskriminerings- och jämställdhetsnämnden förenar sitt beslut med vite.
Svaranden bestred diskriminering mot sökanden.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att de arbetsgruppsförfaringssätt och tidtabeller som svaranden framhållit inte utgjorde sådana legitima grunder som avses i 11 § 1 mom. i diskrimineringslagen.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att eftersom sökanden till följd av sin sjukdom har liknande rörlighetsbegränsningar i extremiteterna som personer som opererats för bröstcancer är sökandens situation på det sätt som avses i 10 § i diskrimineringslagen jämförbar med situationen av personer som opererats för bröstcancer.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden hade diskriminerat sökanden på grund av sökandens hälsotillstånd på det sätt som avses i 10 § i diskrimineringslagen när svaranden inte beviljade sökanden ett specialsimningskort och förbjöd svaranden att fortsätta med eller upprepa diskrimineringen mot sökanden.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden förenade sitt beslut med ett vite på 10 000 euro.
(Ej lagakraftvunnet)
Förbudet mot repressalier överträddes när en person som varit ombud i ett diskrimineringsärende förnekades bli kund hos det hälsotjänstföretag som varit svarande i det ärende som personen hade varit ombud i
Sökanden ansåg att hen inte hade accepterats som kund och att hen hade blivit föremål för repressalier som avses i 16 § i diskrimineringslagen eftersom hen hade varit sin makes/makas ombud i ett ansökningsärende där sökandens make/maka hade lämnat in en ansökan om påståendet av diskriminering på grund av hälsotillstånd som svaranden gjort sig skyldig till.
Sökanden yrkade att diskriminerings- och jämställdhetsnämnden skulle konstatera att svaranden hade agerat i strid mot förbudet mot repressalier i diskrimineringslagen.
Svaranden bestred brott mot förbudet mot repressalier. Att förneka personen att bli kund hade orsakats av sökandens personliga, negativa inställning till svarandens förvaltning, vilket hade lett till att den förtroendefulla relation som rehabilitering förutsätter inte hade varit möjlig i det lilla företaget med omkring 10 anställda. Förnekelsen hade inte orsakats av att sökanden hade varit sin makas/makes ombud.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att sökanden hade på det sätt som avses i diskrimineringslagen varit sin makes/makas rättsbiträde i ett diskrimineringsärende där svaranden i detta ärende hade varit svarande. Sökanden får av denna orsak inte behandlas på ett ofördelaktigt sätt eller på ett sätt som medför negativa påföljder för sökanden.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att det förfaringssätt som svaranden hade upplevt vara negativt och hotfullt hade det varit fråga om åberopande av rättigheterna och skyldigheterna enligt diskrimineringslagen. Bakgrunden till svarandens negativa beslut hade således varit sökandens tidigare åberopande av rättigheterna och skyldigheterna enligt diskrimineringslagen.
Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden hade agerat i strid mot förbudet mot repressalier i 16§ i diskrimineringslagen när svaranden hade förnekat sökanden att bli kund hos svaranden. Nämnden förbjöd svaranden att fortsätta med eller att upprepa sitt diskriminerande förfarande mot sökanden.
(Ej lagakraftvunnet)
Ytterligare information:
generalsekreterare Juhani Kortteinen
tfn. 0295 150151
e-post: juhani.kortteinen@oikeus.fi