Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att uppvisande av hakkorsflagga kränkte den mänskliga integriteten

Publicerad 28.2.2019

Diskrimineringsombudsmannen bad diskriminerings- och jämställdhetsnämnden att avgöra huruvida svarandes förfarande var trakasseri då denna hade hängt en hakkorsflagga i fönstret i sin höghuslägenhet, samt att förbjuda svarande att fortsätta eller upprepa förfarandet samt att förena beslutet med ett vite.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att hakkorsflagga allmänt förknippas med förföljelsen av judar och judehatet under andra världskriget. Eftersom målsägande som sin religion bekände judendom och till ursprung var jude, ansåg nämnden att svarandes förfarande att ha en flagga framme som symboliserar judehat, handlade om omständigheter som gäller den enskilda personen så som framkommer i diskrimineringslagens 8 § 1 moment.

Nämnden ansåg att uppvisande av hakkorsflaggan i höghuslägenhetens fönster tillsammans med rasistisk skadegörelse och det rasistiska beteendet i hatbrev, på grund av det symboliska syftet med hakkorsflagga är sådana sammanhängande rasistiska faktorer vilkas kausalitetssamband leder till att det objektivt finns vägande grund att anta att svarande hade orsakat en hotfull och fientlig atmosfär genom att ha hakkorsflaggan i fönstret på så vis som framkommer i diskrimineringslagens 14 § 1 momentet. Svarande framförde ingen utredning som skulle försöka omkullkasta presumtionen om diskirminering.

Nämnden ansåg att med beaktande av diskrimineringslagens 28 § hade svarande inte kunnat förkasta den i ärendet uppkomna presumtionen om diskriminering och att svarande genom att hänga upp hakkorsflaggan i fönstret hade försatt målsägande i en hotfull och fientlig stämning så som framkommer i diskrimineringslagens 14 § 1 moment.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden förbjöd svarande att gentemot målsägande förnya handlingen som framkommer i nämndens beslut vilken bryter mot diskrimineringslagens 14 §. Nämnden ansåg att det inte var skäl att förena beslutet med vite, eftersom ansökan gällde svarandes förfarande är 2016 och det inte framställts någon sådan utredning som skulle ha påvisat att svarande fortsättningsvis skulle ha hakkorsflagga i fönstret eller ämna ha det.

Fallbeskrivningar i sin helhet har publicerats på diskriminerings- och jämställdhetsnämndens websidor på finska:

http://yvtltk.fi/fi/index/materiaalit/tapausselosteet_3/tapausselosteet2018.html

Ytterligare information: Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens generalsekreterare Juhani Kortteinen tfn. 0295 150151, e-post: juhani.kortteinen@oikeus.fi

Bilagor