Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden: kvinnopar får inte diskrimineras vid assisterad befruktning inom den offentliga vården

Publicerad 20.12.2016

Diskrimineringsombudsmannen bad diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden utreda huruvida en hälsovårdsklient hade diskriminerats, då hon hade fråntagits tillgång till assisterad befruktning inom den offentliga hälsovården. Ombudsmannen bad även nämnden utreda huruvida universitetssjukhusens ledande överläkare gjort sig skyldiga till diskriminering enligt diskrimineringslagen, genom att förordna sina respektive sjukvårdsdistrikt att utesluta vissa kundgrupper, så som ensamma kvinnor och kvinnopar, från offentliga vårdens assisterade befruktning. Ombudsmannen bad nämnden att förbjuda svaranden att fortsätta eller upprepa diskrimineringen, samt att nämnden skall fastställa ett vite för att förstärka förbudet. De ledande överläkarnas syfte med linjedragningen var att se efter att resurserna räcker till. Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att värnande om den offentliga hälsovårdens resurser på sätt och vis är ett godtagbart syfte enligt diskrimineringslagen. Ett godtagbart syfte berättigar i sig inte till särbehandling, utan vidare bör nämnden utreda huruvida tillvägagångssättet enligt diskrimineringslagen var nödvändigt för att uppnå ändamålet.

I ärendet hade inte kunna påvisats att en grupp måste särbehandlas för att hälsovårdens resurser skulle kunna tillgodoses. Diskrimineringsombudsmannen hade till exempel föreslått att alla som behöver assisterad befruktning ställs i vårdkö. Kvinnopar skulle på basen av sin sexualitet på så vis inte behöva uteslutas ur hela vården för assisterad befruktning på grund av resurskrav. Därav, ansåg diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden, att svarandens tillvägagångssätt för att uppnå det på sätt och vis godtagbara ändamålet att värna om resurserna inte var ändamålsenliga och proportionerliga enligt diskrimineringslagen. Speciellt klandervärt ansåg nämnden att handlingen var, eftersom assisterad befruktning hade avslagits, fastän hälsovårdsklient själv på egen bekostnad hade skaffat de donerade könscellerna som behövdes för vården.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden konstaterade, att de ledande överläkarna i sitt arbete bör följa diskrimineringslagen så som den tolkas enligt grundlagen och de internationella avtalen som förpliktar Finland. Då man begränsar gruppers rätt till assisterad befruktning, kan man inte vidta åtgärder som enligt diskrimineringslagen är diskriminerande.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att de ledande överläkarna hade gett sina sjukvårdsdistrikt diskriminerande förordnande då de förbjöd dem att fortsätta diskrimineringen. Nämnden ansåg även, att klienten hade diskriminerats på grund av sin sexuella läggning, då klienten inte hade fått assisterad befruktning inom den offentliga vården. Härtill ansåg nämnden att de ledande överläkarna hade försummat plikten att främja jämlikhet enligt diskrimineringslagens 5 § 1 moment.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ställde för varje svarande ledande överläkare ett 30 000 euros vite för att verkställa nämndens diskrimineringsförbud och påbud.

Utlåtandet i sin helhet har publicerats på diskriminerings- och jämställdhetsnämndens websidor på finska:

http://yvtltk.fi/fi/index/materiaalit/tapausselosteet_3/tapausselosteet2016_1.html

Ytterligare information: Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens generalsekreterare Juhani Kortteinen tfn. 0295 150151, e-post: juhani.kortteinen@oikeus.fi

Bilagor