Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens fyra nya beslut angående diskriminering av funktionsnedsatta

Nämnden förbjöd FPA att diskriminera vid erhållande av tolkningstjänster

Sökande är synhörselskadad och har ett lagkraftigt beslut om rätten att använda funktionshindrades tolkningstjänster. Han hade inte getts möjlighet till tolkningstjänster då han ämnade ringa ett samtal till Portugal. Tolken som den sökande hade föreslagit, hade inte slutfört den kurs som FPA förutsätter av tolkar som tolkar åt synhörselskadade. Enligt de avtalsvillkor som FPA ingått år 2013, får endast tolkar som har gått en kurs för guidning och beskrivning åt blinda, tolka åt synhörselskadade. Sökande ansåg att iakttagande av avtalsvillkoren ledde till nekande av tolkningstjänster för vissa grupper i vissa situationer. Den sökande hade blivit utan tolkningstjänster, eftersom det på basen av avtalsvillkoren inte fanns en tolk som hade kunskaper i portugisiska och kvalifikation för att tolka åt synhörselskadade. Sökande bad diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden förbjuda FPA:s Centret för tolkningsservice för funktionshindrade fortsätta eller förnya diskrimination på basen av funktionshinder. Sökande yrkade på att nämnden skulle förelägga vite.

FPA nekade att de diskriminerat sökande eller att det stridiga avtalet skulle vara diskriminerande. Sökande gjorde beställningen om tolk väldigt nära själva tolkningstillfället. Beställningen förutsatte dessutom portugisiska som specialkunnande. I FPA:s förmedlingssystem fanns en tolk med kunskaper i portugisiska som tolkade åt synhörselskadade. Denna tolk var ändå inte tillgänglig, varför man inte kunde erbjuda tjänster åt sökande. FPA gjorde, med beaktande av serviceerbjudanrens resurser, allt för att kunna förverkliga sökandens beställning.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att ett antagande om indirekt diskriminering förelåg, eftersom en till synes jämlik regel på grund av synhörselskadan satte sökande i en mindre fördelaktig ställning. Nämnden ansåg att kravet som ställts på tolkarna var oflexibel och FPA hade inte tagit i beaktande den synhörselskadade individens enskilda behov vid enskilda tolkningstillfällen. Enligt nämnden var målet att säkerställa tolkningens goda kvalitet i sig godtagart, men sättet man försökte nå det på var inte ändamålsenligt och nödvändigt. Eftersom sökande själv hade föreslagit en tolk som redan används tidigare, som skulle ha varit ledig, ansåg nämnden att FPA:s förklaring inte berättigade FPA:s handling.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att FPA diskriminerat sökande och förbjöd FPA att fortsätta eller förnya den diskriminerande handlingen och förenade sitt beslut om förbud med ett vite på 5000 euro.

Nämnden förbjöd företag att diskriminera funktionsnedsatt person vid arrangerande av ett för publiken öppen marknadsföringskampanj

Sökande ansåg att företaget diskriminerat honom indirekt, eftersom en bastu som tillfälligt öppnades vid en marknadsföringskampanj var inte tillgänglig för personer som använder rullstol. Enligt svarande var den ifrågavarande bastun inte föremål för svarandens ordinarie speltjänstverksamhet, och med beaktande av dess kortvarighet, läge och kostnadsfrihet kunde inte kampanjen ordnas tillgängligt så som normala tjänster.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att företaget skulle ha haft ekonomiska resurser att arrangera marknadsföringskampanjen så att även tillgängliga utrymmen skulle ha använts. Företaget marknadsförde bastun som öppen för allmänheten. Nämnden konstaterade att ett till synes jämlikt faktum ledde till att sökande på grund av sin funktionsnedsättning inte kunde utnyttja den erbjudna tjänsten. Företaget kunde inte presenterade godtagbart syfte endast med att hänvisa till diskrimineringslagens 13 §, vilken skulle kunna berättiga åtgärderna. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade, att företaget inte framförde sådant bevis som skulle häva diskrimineringsantagande som sökande har kunnat påvisa.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svarande diskriminerat sökande indirekt och förbjöd företaget att fortsätta eller förnya den diskriminerande handlingen.

Affär hade inte diskriminerat en synskadad person vid erbjudande av tjänster

Sökande är en synskadad person som upplevde att han inte erbjudits ändamålsenlig assistans i affären, eftersom affärsbitredena inte alltid erbjöd honom hjälp med att plocka varorna. Svarande nekar till att de diskriminerat sökande. Affären har planerats som en självbetjäningsaffär och affärens personal har planerats enligt detta. Personalen strävar efter att betjäna sina kunder, men särskild assistans- och i hopplockningstjänst erbjuder affären inte. Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att man, på basen av framställd fakta, inte handlat i strid med diskrimineringslagens 15 § rimliga anpassningar eller nekat sökande rimliga anpassningar och avslog ansökan.

Restaurang hade arrangerat ingången i enlighet med tillgänglighetsföreskrifterna

Sökande, som på grunda av funktionsnedsättning använde rullstol, ansåg att en restaurang hade handlat diskriminerande, då de hade arrangerat ingången för funktionsnedsatta på annat ställe än huvudinfarten. Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden konstaterade, att restaurangen hade arrangerat en tillgänglig ingång i enlighet med byggnadslovet. Genom att använda denna ingång kunde även funktionsnedsatta personer tillbörlig åtnjuta restaurangens tjänster. Nämnden ansåg att antagande om diskriminerande handling inte hade uppkommit, varpå nämnden avslog ansökan.

Utlåtandena i sin helhet har publicerats på diskriminerings- och jämställdhetsnämndens websidor på finska: Tapausselosteet 2016 - Yhdenvertaisuus- ja tasa-arvolautakunta

Ytterligare information:
Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens generalsekreterare Juhani Kortteinen
tfn. 0295 150151
e-post: [email protected]

Publicerad 30.1.2017