Diskriminerings- och jämnställdhetsnämndens beslut om diskriminering av synskadades banktjänster och diskriminering på grund av religion samt påstådd diskriminering vid biljettförsäljning och antagande till utbildning

Förhindrande av användning av synskadad kunds internetbankkoder var diskriminerande, eftersom bankens medel att skydda kundens internetbankkoder från oberättigad användning inte var proportionella

Den sökande är synskadad. Hon ansåg att banken diskriminerat henne, eftersom den förhindrade användningen av internetbankkoder. Banken förnekade diskriminering och konstaterade att förhindrande av användningen av internetbankkoder berodde på ett missförstånd, enligt vilket banken trott att sökandens personliga assistent skulle ha använt internetbankkoderna som personligen beviljats kunden.

I ett brev som banken tidigare sänt sökanden, framkommer att banken upplevt kundens synskada vara en riskfaktor för rättmätigt uppbevarande av internetbankkoderna och för förhindrande av orättmätig användning av internetbankkoderna. Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden konstaterade, att det uppstått diskrimineringsantagande för direkt diskriminering.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att svarandens medel för att förhindra att sökandes internetbankkoder användes felaktigt inte var proportionerliga. Nämnden ansåg att banken diskriminerat sökande direkt och förbjöd banken att förnya diskrimineringen.

(Röstning)

Utbildningsanstalts anmälan om att de inte hyr ut sina utrymmen åt muslimska organisationer var diskriminerande

Sökande ansåg att svarande diskriminerat på grund av religion, då svarande anmält att de inte hyr ut sina utrymmen åt muslimska föreningar på grund av gamla obetalde räkningar.

Svarande nekade att de ämnat diskriminera sökande, utan förfarande hade berott på att svarande hade blandat ihop sökande föreningen med en annan organisation vars hyresförfrågningar inte accepteras på grund av gamla obetalde räkningar.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden konstaterade att det i diskrimineringslagens förarbeten framkommer att det inte inverkar huruvida aktören ämnat diskriminera. På så vis förekommer indirekt diskriminering även då handlingen objektivt sett är diskriminerande fastän aktören inte upplevt att den handlar i strid med diskrimineringslagen.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att svarandes handling hade riktat sig både mot sökande och mot alla medlemmar av föreningen som sökande representerade.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden förbjöd svarande att fortsätta eller förnya den på grund av religion diskriminerande behandlingen av sökande eller medlemmarna av föreningen som sökande representerade.

Försäljningsarrangemangen för ledslagarbiljett som erbjuds funktionshindrade var inte diskriminerande

Sökande ansåg sig blivit diskriminerad eftersom dövblinda inte kunnat få ledsagarbiljett så som andra funktionshindrade och svarande inte vidtagit rimliga anpassningar för att korringera ärendet.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden konstaterade att det inte handlade om rimliga anpassningar då VR-Group Ab erbjöd kostnadsfri ledsagarbiljett. Rimliga anpassningar föreligger i enlighet med diskrimineringslagens 15 § då en funktionshindrad begär anpassningar för specifika engångsföreteelser.

Den kostnadsfria ledsagarbiljetten som VR-Groupd Ab erbjuder synskadade och rullstolsbundna personer, är en tilläggstjänst som VR-Groupd Ab inte är tvungna att erbjuda. Svarande meddelade i sin utredning att ledsagarbiljetten har kunnat införskaffas på många olika vis och att man i fjärrtågen har kunnat få en kostnadsfri ledsagarbiljett direkt av konduktören och att man inte alls behöver en sådan biljett i lokaltågstrafiken.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att det inte har uppkommit antagande om försummande av de rimliga anpassningarna eller annan diskriminering och avslog således ansökan.

Kraven som en yrkeshögskola ställde på godkännande till sexualrådgivnings vidareutbildning var inte diskriminerande

Sökande ansåg sig diskriminerad då denna inte godkänts till sexualrådgivnings vidareutbildning som yrkeshögskolan arrangerade. Kraven för antagande var tidigare utbildning i social- och hälsovård, vilket den sökande saknade. Sökande ansåg att utbildningsspecifika krav inte främjade jämnställdhet och att man borde ha beaktat diskrimineringslagens positiva särbehandling på grund av sökandes transsexualitet.

I sökandes utredning framkom inte att sökande skulle ha särbehandlats i förhållande till andra som ansökte till den ifrågavarande utbildningen. Sökande framförde inte heller utredning som skulle ha påvisat att sökande av någon anledning inte kunde ha fått sådan social- och hälsovårdsutbildning som utbildningen krävde, varpå diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att behandlingen av sökande inte krävde positiv särbehandling för att sträva till faktisk jämnlikhet eller för att förebygga eller eliminera diskriminering.

Diskriminerings- och jämnställdhetsnämnden ansåg att det inte uppkommit antagande om diskriminering och avslog överklagan.

Utlåtandena i sin helhet har publicerats på diskriminerings- och jämställdhetsnämndens websidor på finska: Tapausselosteet 2017 - Yhdenvertaisuus- ja tasa-arvolautakunta

Ytterligare information:
Diskriminerings- och jämställdhetsnämndens generalsekreterare Juhani Kortteinen
tfn. 0295 150151
e-post: [email protected]