Rätten för ett barn med funktionsnedsättning till tillgänglig skolgång

XX.XX.2023 Dis­kri­mi­ne­rings- och jäm­ställd­hets­nämn­den

Ett barn med rörelsenedsättning som använder rörelsehjälpmedel gick i en skola där en del av eleverna flyttades till tillfälliga lokaler på grund av renoveringar av skolan. Den tillgängliga ingången till de tillfälliga lokalerna hade placerats så att barnet med rörelsenedsättning upprepade gånger varje dag tvingades att använda en betydligt längre och krångligare rutt än andra barn som använde en ingång som inte är tillgänglig för personer med rörelsenedsättning.

Undervisningsanordnaren hade inte genomfört den tillgänglighetsplan för huvudingången till skolgården som framhållits vid sammanträden med tillgänglighetsombudsmannen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att den olägenhet som detta arrangemang medfört barnet inte kunde betraktas som ringa. På grund av sin funktionsnedsättning hade barnet inte kunnat ta sig till undervisningslokalerna på lika villkor som andra i och med att rutten till den tillgängliga ingången innebar en större ansträngning än rutten till den vanliga ingången. Nämnden ansåg att barnet hade på grund av sin funktionsnedsättning försatts i en ofördelaktigare ställning jämfört med andra barn som går i samma skola.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att staden inte hade upphävt den presumtion om diskriminering som uppstått i ärendet och att det därmed hade varit fråga om indirekt diskriminering på grund av funktionsnedsättning som enligt 13 § i diskrimineringslagen är förbjuden.

Några godtagbara grunder för att barnets skolklass inte från början hade placerats i de tillgängliga lokalerna som hade varit disponibla och där en del av skolklasserna hade placerats framgick inte av den redogörelse som undervisningsanordnaren lämnat i ärendet. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att undervisningsanordnaren också hade försummat sin skyldighet att genomföra rimliga anpassningar.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden rekommenderade svaranden att betala gottgörelse på 5 000 euro till barnet, vilket ska anses som ett rättvist belopp i förhållande till allvarlighetsgraden av svarandens förfarande.

Enligt den redogörelse som lämnats i ärendet hade undervisningsanordnaren varit medveten om målsägandens behov av tillgänglig entré till undervisningslokalerna, men underlåtit att genomföra den tillgängliga passage till undervisningslokalerna som diskuterats under mötena med tillgänglighetsombudsmannen.

Det framgick inte av redogörelsen att svaranden skulle ha strävat efter att samordna de konkurrerande användningsändamålen av omgivningarna av den byggnad som används som tillfällig undervisningslokal för att förbättra tillgängligheten av undervisningslokalerna trots att svaranden har beslutanderätt i dessa frågor.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden försummat sin skyldighet enligt 5 och 6 § i diskrimineringslagen att främja likabehandling och ålade svaranden att vidta likabehandlingsfrämjande åtgärder så att elever med funktionsnedsättning ska kunna gå i skola på samma villkor som andra elever.