Könskvoter vid ett universitets urvalsprov var diskriminering som förbjuds i diskrimineringslagen

20.12.2021 Dis­kri­mi­ne­rings- och jäm­ställd­hets­nämn­den

Jämställdhetsombudsmannen ansåg i sin ansökan att de könskvoter som ett universitet använt vid sitt urvalsprov utgjorde diskriminering på grund av kön som förbjuds i diskrimineringslagen.

Könskvoter som använts vid urvalsprovets första skede ledde till att antagningen inte var könsneutral. Beroende på antalet sökande i den manliga och kvinnliga gruppen och poängantalet vid urvalsprovets första skede i båda grupperna blev det lägsta poängantal med vilket man kom vidare olika för den manliga och den kvinnliga gruppen. En sökande som fått högre poäng vid urvalsprovets första skede förbisågs på grund av könskvoten och en sökande av ett annat kön med lägre poäng antogs till urvalsprovets andra skede. Således påverkade sökandes kön erhållandet av studieplats.

Universitetet ansåg att man hade angett godtagbara grunder i enlighet med jämställdhetslagen för användningen av könskvoter. Universitetet betonade att de könskvoter som tillämpats vid urvalsprovet hade ett syfte som var förenlig med jämställdhetslagen samt utbildningspolitiska mål för att främja likabehandling och jämställdhet mellan könen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att universitets förfarande vid studerandeantagningen ställde personer som ansökte om studieplats direkt i en ofördelaktig ställning på grund av kön. Förfarandet var problematiskt även för personer med ickebinär könsidentitet, eftersom jämställdhetslagen förbjuder diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck.

Enligt förarbetena till jämställdhetslagen ska antagningen till en utbildning baseras på individuella faktorer, inte på könsrelaterade faktorer. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att specialåtgärder för att främja jämställdheten inte betyder att lika många manliga och kvinnliga studeranden ska antas till en utbildning till ett visst yrke.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att universitetet inte hade motbevisat den misstanke om diskriminering som uppstått i ärendet vad gäller urvalsprovets första skede och förbjöd universitetet att i sin antagning av studerande fortsätta med det diskriminerande förfarande som är förbjuden enligt jämställdhetslagen.