En biograf diskriminerade mot ett barn med funktionsnedsättning och barnets vårdnadshavare

XX.XX.2021 Dis­kri­mi­ne­rings- och jäm­ställd­hets­nämn­den

Sökanden har en funktionsnedsättning. Vid händelsetidpunkten var sökanden 7 år gammal. Sökanden hade tillsammans med sin vårdnadshavare besökt en av svarandebolagets biografer. Sökandens vårdnadshavare hade i samband med biografbesöket frågat svaranden om hen i egenskap av sökandens assistent skulle komma in gratis i biografen.

Svaranden hade inte beviljat fritt inträde till sökandens assistent trots att sökanden hade haft ett EU-funktionshinderkort med A-anteckning. De sökande ansåg att assistenten i detta fall borde ha beviljats fritt inträde till biografen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att EU-funktionshinderkortet inte förpliktigar tjänsteleverantören att bevilja fritt inträde till assistenten, utan näringsidkare kan besluta om sin prissättningspolicy självständigt. Prissättningen får dock inte vara diskriminerande.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att svaranden hade förklarat att bedömningen om sökandens funktionsnedsättning hade baserats på barnets utseende och lett till felaktiga antaganden om sökandens funktionsnedsättning och behov av en assistent.

Svarandeföretaget har angett att bolaget erbjuder fritt inträde till assistenter av sina kunder med funktionsnedsättning. Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden inte hade framställt godtagbara motiveringar till att sökandens assistent inte hade beviljats fritt inträde i en jämförbar situation, varmed det hade varit fråga om diskriminering som är förbjuden enligt 8 och 10 § i diskrimineringslagen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att svaranden i sitt svar på kundrespons på sociala medier hade framfört påståenden om oegentligheter som riktats till vårdnadshavaren av det barn med funktionsnedsättning som varit kund hos svaranden samt påståenden om försök att ”planka in” på biografen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att allmänna oenigheter eller andra allmänna åsiktsskiljaktigheter som förekommer i kundtjänstsituationer inte utgör diskriminering som avses i diskrimineringslagen, om kunden inte bemöts så osakligt att det kan betraktas som trakasserier som avses i 14 § i diskrimineringslagen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att svarandens förfarande i de rådande omständigheterna särskilt med beaktande av de sökandens sårbara ställning när bemötandet riktades på ett barn med funktionsnedsättning och barnets vårdnadshavare kan på objektiva grunder anses ha kränkt dessa personers människovärde. Nämnden ansåg att svaranden hade på grund av skäl som berott på sökandens funktionsnedsättning med sitt beteende skapat en stämning som gjort att personen förnedrats eller förödmjukats samt som varit hotfull, fientlig och aggressiv gentemot vårdnadshavaren av barnet med funktionsnedsättning på det sätt som avses i 14 § 1 mom. i diskrimineringslagen.

Således har det varit fråga om diskriminering som är förbjuden enligt 8 § 2 mom. och 14 § 1 mom. i diskrimineringslagen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden hade diskriminerat mot sökanden med funktionsnedsättning och sökandens vårdnadshavare. Nämnden förbjöd svaranden att upprepa sitt diskriminerande förfarande mot de sökande.