Avgift som en Fastighet Ab tog ut för att en person med funktionsnedsättning som använde en elmoped som sitt hjälpmedel laddade elmopeden i cykelförrådet var indirekt diskriminering

XX.XX.2021 Dis­kri­mi­ne­rings- och jäm­ställd­hets­nämn­den

På grund av sin funktionsnedsättning behöver den sökande elmopeden som ett redskap för medicinsk rehabilitering. Sökanden är bosatt i en av Fastighet Ab:s hyresbostäder. Sökanden ansåg sig ha blivit utsatt för diskriminering på grund av funktionsnedsättning av bolaget i och med att bolaget tog ut en månadsavgift på åtta euro för laddningen av elmopeden i cykelförrådet. Dessutom ansåg sökanden att månadsavgiften på åtta euro överskred de faktiska kostnaderna.

När ärendet var anhängiggjort hos diskriminerings- och jämställdhetsnämnden återbetalade bolaget de avgifter som tagits ut av sökanden och slutade ta ut en avgift för laddningen.

Med beaktande av EU-domstolens stora avdelnings dom (från 15.4.2021, stora avdelningen, ärende C-30/19, ECLI:EU:C:2021:269, 46 och 47 punkten i domen) ansåg diskriminerings- och jämställdhetsnämnden att nämnden skulle granska ansökan trots att svaranden hade återbetalat de avgifter som tagits ut för laddningen av elmopeden till sökanden och slutat ta ut en avgift för laddningen.

Sökanden kan inte ladda sin elmoped i sin bostad eftersom mopeden inte ryms in i hissen. Sökanden hade fått betala för laddningen av sin elmoped i cykelförrådet på samma sätt som andra boende betalade för laddningen av sina fordon.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svarandens till synes icke-diskriminerande regel gällande laddning av elmopeden på det sätt som avses i 13 § i diskrimineringslagen ställt den sökande i en ofördelaktigare ställning jämfört med andra personer på grund av den sökandes funktionsnedsättning.

För att svaranden skulle kunna häva misstanken om diskriminering skulle svaranden behöva bevisa att det hade funnits ett godtagbart syfte med förfarandet. På basis av den redogörelse som lämnats i ärendet hade bolaget till en början ansett att det endast var fråga om hyrning av platsen. Bolaget hade tagit ut en ersättning för förvaringsplatsen och elen. Enligt sökanden hade bolaget ansett att alla boende bör betala samma avgift, och att man inte kan behandla en av de boende annorlunda.

Nämnden konstaterade att bolaget i sitt svar inte hade framfört ett godtagbart syfte med sitt förfarande. Således hade svaranden inte hävt den misstanke om diskriminering som uppstått i ärendet. Nämnden ansåg att svaranden hade i strid med 8 § i diskrimineringslagen diskriminerat mot sökanden på grund av dennes funktionsnedsättning när svaranden för laddningen av en elmoped som sökanden använder som ett redskap för medicinsk rehabilitering tog ut en ersättning som var lika stor som den ersättning som togs ut av andra kunder och som överskred de faktiska kostnaderna. Nämnden ansåg dock att det inte var befogat att besluta om ett förbud eller föreläggande i ärendet, eftersom svaranden hade genomfört rimliga anpassningar.