Att neka rimliga anpassningar som skulle göra det möjligt för en person med funktionsnedsättning att sköta sina ärenden på sjukhuset utgjorde diskriminering

XX.XX.2023 Dis­kri­mi­ne­rings- och jäm­ställd­hets­nämn­den

Sökanden begärde av svaranden som en rimlig anpassning en möjlighet att anmäla sig på mottagningen på något annat sätt än muntligen, en möjlighet att få vänta på sin mottagningstid i ett fridfullt väntrum samt att det inte skulle finnas andra personer i mottagningsrummet utöver sökanden och den person som vårdar hen.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att sökanden har en diagnos på basis av vilken hen har rätt till rimliga anpassningar i enlighet med 15 § i diskrimineringslagen om hen behöver det.

Svaranden konstaterade att rimliga anpassningar förutsätter ett utlåtande av den sakkunnig som ansvarar för vården. Något sådant utlåtande hade inte lämnats in för sökanden. Enligt svaranden hade det inte heller i övrigt varit möjligt att anordna sådana anpassningar som sökanden begärt. 

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att den tillämpade praxisen för anmälan, väntetid och personal som är närvarande på mottagningen på svarandens poliklinik har väsentlig inverkan på sökandens i funktionsrättskonventionen tryggade rätt till bästa möjliga hälsa utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Således hade sökanden haft ett behov av en rimlig anpassning för att hen skulle kunna sköta sitt ärende på polikliniken, och svaranden hade i princip varit skyldig på det sätt som beskrivits ovan att genomföra dessa rimliga anpassningar.

Nämnden konstaterade att svaranden inte hade framhållit att de anpassningar som sökanden begärt skulle medföra orimliga kostnader eller annan orimlig eller oproportionerlig belastning för svaranden. På basis av den redogörelse som lagts fram ska det inte heller anses som sannolikt att det inte skulle vara möjligt för svaranden att genomföra de anpassningar som sökanden begärt. 

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden hade förnekat rimliga anpassningar för sökanden när svaranden inte hade vidtagit åtgärder för att genomföra de rimliga anpassningar som sökanden begärt. Nämnden konstaterade att det slutliga beslutet om hur anpassningen genomförs eller hurdan anpassning som genomförs fattas av den aktör som är skyldig att göra anpassningar. 

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden diskriminerat mot sökanden på det sätt som avses i 8 § i diskrimineringslagen när svaranden förnekat rimliga anpassningar för sökanden. Nämnden förbjöd svaranden att fortsätta eller upprepa diskrimineringen mot sökanden.