Att neka färdtjänst på orten där en person med synnedsättning har sin stuga utgjorde diskriminering

XX.XX.2023 Dis­kri­mi­ne­rings- och jäm­ställd­hets­nämn­den

Hemorten av en sökande som har en synnedsättning hade tidigare beviljat färdtjänst som funktionshinderservice även för resor på orten där sökanden har sin stuga. Hemorten ändrade sin tillämpningsanvisning för funktionshinderservice så att färdtjänst inte längre beviljades för resor på orten där sökanden har sin sommarstuga.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att den färdtjänst som sökanden begärt har varit nödvändig för sökanden för att hen skulle klara av resorna till sin stuga och kunna vistas på stugan.

Att begränsa färdtjänsten endast till sökandens hemort och dess närområden har därmed i det aktuella fallet även haft väsentlig inverkan på sökandens rätt till personlig rörlighet som tryggas i funktionsrättskonventionen. Färdtjänst som möjliggör personlig rörlighet såsom avses i artikel 20 i funktionsrättskonventionen har en viktig roll i tryggandet av det som betraktas som normal livsföring.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden konstaterade att rimliga anpassningar avser ändringar och arrangemang som genomförs i enskilda fall. Således hade det ingen betydelse för ärendets bedömning hur svaranden har tillämpat anvisningarna i förhållande till andra personer som beviljats färdtjänst som funktionshinderservice. Nämndens bedömning gällde enbart det beslut som svaranden fattat i sökandens ärende.

Nämnden konstaterade att svaranden inte hade framhållit att användningen av färdtjänst utanför sökandens hemort och dess närområden skulle ha medfört orimliga kostnader eller annan orimlig eller oproportionerlig belastning för svaranden. I synnerhet med beaktande av att det tidigare hade varit möjligt att anordna färdtjänst också på den ort där sökanden har sin stuga samt karaktären och omfattningen av svarandens verksamhet kan det också anses att den anpassning som sökanden begärt skulle ha varit möjlig.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ansåg att svaranden hade förnekat rimliga anpassningar för sökanden och därmed diskriminerat mot sökanden på det sätt som avses i 8 § i diskrimineringslagen när svaranden inte hade vidtagit åtgärder för att göra den rimliga anpassning som sökanden begärt.